Universum

VT-15 genomförde jag momentet Universum med dåvarande åk 9. Denna OneNote använde vi som kompletterande läromedel förutom boken. Där finns föreläsningsanteckningar från den kursen, både nedskrivna och länk till inlästa anteckningar, exempel på övningsuppgifter och provfrågor mm. Titta gärna igenom detta innan terminsstart för att få en känsla för vad vi kommer prata om!

Tips så här i slutet av terminen: Försök se en glimt av Geminiderna!

Planering av nästa termin

Jag har gjort en översikt över de arbetsområden som är kvar under hela högstadiet. Utifrån denna kommer vi tillsammans planera vad vi ska göra i NO/Tk nästa termin. Detta kommer ni elever ägna er åt att diskutera måndag-tisdag, samtidigt som vi har muntliga kompletteringar och betygsprat.

När vi har enats om vilka arbetsområden vi ska ta upp nästa termin ska vi också prata om hur vi ska arbeta, och vad vi ska ägna lektionerna till. Det kan hända att vi behöver rösta då och då, så det är bra om ni har med en mobiltelefon så att ni kan komma åt röstningsverktyget.

Här finns arbetsområdena beskrivna!

UPPDATERING:

Måndagens gruppdiskussioner gav tydliga resultat vid sammanställningen att vi inte kommer behöva rösta. Nedan ser ni de områden ni röstade fram, samt hur många grupper som röstade för respektive arbetsområde.

Enligt detta kommer vi i vår att läsa: universum (fy), sex och samlevnad (bi), kolets kemi (ke) samt kommunikation och programmering (tk). För dessa områden var det utlagt ca 4 veckor vardera, men då terminen är ytterligare några veckor tänker jag att vi förlänger kolets kemi samt universum med en vecka vardera. Sex och samlevnad kommer vi också att läsa under en temavecka i åk 8, så det blir lite extra bonustid där!

Fysik		Biologi		Kemi		Teknik
Universum	12	Miljö	1	miljö	1	kommunikation	14
Atomfysik	3	Celler	3	kolkemi	8
Ellära	5	SoS	13	syra/bas	4
Rörelse	3	ANT	5	material	1
optik/akustik	1	Genteknik	3

Imorgon tisdag kommer vi att fokusera på HUR vi ska läsa dessa ämnen. Hur ska lektionerna se ut? Hur vill vi visa kunskaperna?

UPPDATERING:

Tisdagens diskussioner gav följande åsikter och önskemål om NO:

Exempel på projektplaner

Så här ser några av projektplanerna ut:

Teknikarbete

Instruktioner för teknikarbetet

Projektplan

Här kommer lite idéer på vad man kan göra:

Från Beta Pedagog kommer följande idéer:

Bil med tippflak

Styrning

Gubben i lådan

En strömbrytare

Robot med rörliga delar

Lyftkran

Tomte som klättrar ur en skorsten

Öppningsbar lucka till en ram

 Tips på byggmaterial:

Mjölkpaket, kartonger, toapappersrullar, glasspinnar, blompinnar, ballonger, gummisnoddar, sugrör, plastslangar, plastsprutor.

Prov värme och väder

På måndag har vi ett prov om värme och väder, kap 4 i fysikboken. Viktiga frågeställningar är:

4.1: Beskriv vad densitet är, och hur man beräknar ett ämnes densitet. http://temafykebi.blogspot.se/2015/11/massa-volym-och-densitet.html

4.2: Beskriv hur densiteten hos ett ämne påverkas av värme och kyla, och på vilka sätt vi har nytta av den kunskapen. http://temafykebi.blogspot.se/2015/11/varme.html

4.3: Beskriv de sätt som värme kan spridas på, och ge exempel. http://temafykebi.blogspot.se/2015/11/varme.html

4.4: Beskriv hur högtryck och lågtryck bildas och vilket väder som ofta hänger ihop med detta. Beskriv hur vind, sjöbris, kallfronter och varmfronter uppstår. http://temafykebi.blogspot.se/2015/11/meteorologi-kap-44.html


Tänk på skillnaderna mellan betygen:

grundläggande - goda - mycket goda kunskaper

viss - relativt god - god användning av ämnets begrepp

enkla - utvecklade - välutvecklade resonemang

Meteorologi kap 4.4

Algebra - kap 4

Grunderna i ekvationslösning (s 106-109 och 118-119):

Mer ekvationslösning (s 106-109 och 118-119):

Förenkla uttryck (s 112 och 120-121):

Att skriva uttryck för omkrets och area (s 112 och 120-121):

Värme

Har ni tänkt på att när en häller hett te i en mugg blir muggen varm? Olika muggar blir olika varma. Vissa muggar kan en hålla i utan att bränna sig, andra muggar blir jättevarma. Det beror på att vissa material leder värme bra, andra material gör det inte. Material som inte leder värme kallas isolatorer.

Hur skulle du kunna göra ett experiment där du tar reda på vilket av materialen styrofoam (typ frigolit), papp och porslin som leder värme bäst? 

Skriv ditt förslag som en kommentar. Skriv under med ditt namn.

Titta också igenom presentationerna om värme och värmespridning. Kanske finns det tips där?

Massa volym och densitet

Massa, volym och densitet kan ni läsa om i kapitel 4.1 i fysikboken. Titta på klippet nedan, och gör uppgiften som jag berättar om i slutet. Den ska vara klar på fredag. Skriv den i kommentarerna.


Vi gör ett experiment om densitet.  Tappa inte bort ditt papper, det kommer du behöva på provet 23/11!

Vikarie 21/10

MATEMATIK:
På matematiklektionen arbetar ni vidare med kapitel 3. Gör diagnosen när ni kommer till den, och räkna därefter blå eller röd kurs beroende på hur diagnosen går. Vikarien har rättningsmall med hänvisning till vilka tal man kan träna extra.

NO:
På NO-lektionen (grupp 1) diskuterar ni i grupper (se nedan) fråga 2, 4, 7 och 8 på uppslaget FINALEN på s 128-129 i fysikboken.

Skriv ned vad gruppen kommer fram till i anteckningar i en mobiltelefon.

Kopiera sedan texten och klistra in den som en kommentar till detta inlägg. Kommentarerna kommer att synas imorgon när även grupp 2 och 3 har gjort uppgiften!

Grupper:
A: Andreas, Joel, Akin, Elina, Clara
B: Anton, Linus, Erik, Simone, David J
C: Ana, Marcus, Selma, Nelli, David N
D: Linda, Samuel, Sophia, Vilma Fe, Ebba

Mikroprov kemi

Måndag 19/10 kör vi ett "mikroprov" i kemi. Detta har varit ett kort moment, därför blir det inte mycket som kommer på provet. Vi skriver på grupptimmarna, men sitter uppe i vanliga klassrummet. 

Fokus kommer att ligga på:

1. säkerhetsregler och material i kemisalen (se tidigare inlägg) 
2. de demonstrationer jag visat om ytspänning och kapillärkraft, 
3. samt de centrala begreppen: atom, molekyl, grundämne, kemisk förening, kemisk reaktion, fast, flytande gas, ytspänning, kapillärkraft, polär, opolär, positiv laddning, negativ laddning.

Följande sidor i kemiboken handlar om detta: s 7-25 samt 82-95. Tycker du det är mycket att läsa kan du istället arbeta med sammanfattningarna på s 44-45 samt 98-99, dessa bör räcka gott för alla som satsar på E.

Tips är att också träna begrepp i Libers begreppsmaskin, kap 1.1-1.4 samt kapitlet om vatten.

Labmaterial och labsäkerhet

Här kan ni se några av de vanligaste laborationsmaterialen vi kommer använda. Klicka på prickarna (om du sitter med telefon eller lärplatta) eller håll muspekaren över dem (om du sitter vid datorn) och lär dig vad allt heter!




Här kommer jag senare lägga upp en länk om säkerhetsregler i labsalen.

Följande regler minns grupperna från tidigare NO-undervisning:

Kapitel 2, enheter och hastighet

Här kan ni träna mer på enheter och prefix. Längst ned på denna sida finns några inspelade genomgångar.

Här kan ni träna mer på hastighet. Längst ned på denna sida finns några inspelade genomgångar.

Viktiga moment att kunna är:

1. vad prefixen betyder, d v s kilo, hekto, deci, centi, milli.
2. enhetsomvandlingar, d v s hur man gör om från t ex cl till l eller från mg till kg.
   Exempel: hur många liter är 20 cl? Hur många dl är 0,6 l?
   
3. hastighetstriangeln, d v s hur man räknar ut hastighet om man vet tid och sträcka, eller sträcka om man vet hastighet och tid, eller tid om man vet hastighet och sträcka.
   Exempel: hur långt hinner man om man kör i 90 km/h i 45 minuter?
   Lösningsförslag: 45 min = 0,75 h. 90x0,75=67,5 km.
   
4. hur man skriver om tiden i timmar och minuter som ett decimaltal, d v s att 2 h och 30 min inte är 2,3 h utan 2,5 h.
   Exempel: skriv 3 h och 50 min som decimaltal.
   Lösningsförslag: 3x60 + 50 = 230 min. 230/60 = 3,83 h.
   
5. Hur man skriver om tiden från ett decimaltal till timmar och minuter.
   Exempel: skriv 1,4 h som timmar och minuter.
   Lösningsförslag: 1,4x60 = 84 minuter. 84 minuter = 1 h och 24 min.

NO och matematik onsdag och torsdag 23-24 september

Matematik onsdag 23/9:

Ni går igenom volymenheter och viktenheter samt arbetar med detta. Blå kurs s 58-59, grön kurs s 48-49.

NO onsdag 23/9 samt torsdag 24/9:

Båda lektionerna arbetar ni med häftet om Ekosystemtjänster. Framförallt är uppgift 4,5, 7 och 8 viktiga! Arbeta gärna i par eller mindre grupper. Alla uppgifter besvaras dock individuellt i skrivhäftet. Om ni hinner klart förbereder ni er inför provet genom att repetera (dvs läsa i boken och titta igenom era anteckningar i skrivhäftet).

Inför provet måndag 28/9

Det NO-prov som var inplanerat fredag 25/9 har efter samråd med er elever flyttats till måndagen därpå, 28/9. Då får ni helgen på er, och ni får skriva på en 60-minuterslektion istället för på 40 minuter. 

Inför detta prov är både biologiboken (s 156-163, 44-45, 48-49, 63, 78, 121), häftet om ekosystemtjänster, samt bloggen viktiga att läsa på. Använd gärna sammanfattningarna på s 180-181 (för kap 4.1 och 4.2) samt 81 (för kap 2.1 och 2.2) för att få koll på vad som är de mest grundläggande kunskaperna!

Bloggen innehåller flera filmer som förklarar det vi gått igenom, och det finns begreppslistor med förklaringar. De begrepp som står skrivna med röd text i högerkolumnen är de som är viktigast att kunna förklara och använda på rätt sätt. 

Ekosystemtjänster

I häftet om ekosystemtjänster samt i boken s 63, 78 och 121 kan ni läsa mer om ekosystemtjänster. I denna presentation (som jag tror är gjord för gymnasiet) berättas också om det.


Här är den Prezi som läraren i klippet ovan använder, klicka gärna runt i den på egen hand!

Fotosyntes, cellandning, kretslopp

En enkel film och fotosyntes och cellandning från Schoolido:



En bild som beskriver fotosyntesen (lånad från Magnus Ehingers skolsida):

En mer avancerad film om fotosyntes från Uppsala Universitet:



Kolets kretslopp:



Kolets kretslopp igen!

Bilder på begrepp

Här ser ni några av de bilder ni skickade med olika ekologibegrepp!

Fundera på... (A)

A) Här är en liten lönnplanta. Om 10 år har den vuxit och väger kanske 100 kg. Varifrån kommer alla dessa kilon? Fundera själv hemma och försök komma på en så noggrann och utförlig förklaring som möjligt. Diskutera i grupp på lektionen och skriv gruppens svar i kommentarerna.

Small maple tree in the Genevieve Green Gardens at the Ewing Cultural Center av ParentingPatch CC-BY-SA-3.0

NO och matematik tisdag och onsdag 8-9 september

NO tisdag: 

GLÖM INTE ATT VATTNA EXPERIMENTET!

Vi tränar på lässtrategier och begreppskunskap. Vi använder oss av metoden att ställa frågor till texten på tre olika nivåer: På, mellan och bortom raderna (se En läsande klass).

• Arbeta i grupper, 4-6 per grupp (grupper får ni veta måndagen innan). 
• Ställ frågor till texten i boken (på, mellan och bortom raderna), skriv tydligt på lösblad. 
• Skriv "facit" på ett separat papper. 
• Lämna in både frågepapper och facit, med era namn på båda.

Ni arbetar med ett uppslag per grupp (se sidorna nedan). Hinner ni klart innan lektionen är slut väljer ni att arbeta med ytterligare ett uppslag alternativt räkna i matteboken. Frågorna kommer kanske att användas till prov/läxförhör...

156-157
158-159
160-161
162-163
44-45
48-49

Matematik tisdag:

Börja med genomgång om prioriteringsreglerna (Lena genomför). Vi arbetar sedan vidare i boken med prioriteringsreglerna s 20-21. Hoppa över diagnosen om ni kommer dit, arbeta istället vidare på blå eller röd kurs.

Matematik onsdag:

Gör diagnosen på s 22-23, som om det vore ett prov. Ställ pärmar mellan er! Skriv på lösblad. Lämna in (glöm inte namn!) för rättning! Om ni blir klara innan lektionen är slut arbetar ni vidare på antingen blå eller röd kurs (beroende på hur diagnosen kändes).

NO för grupp 1, onsdag:

Ni får göra en diagnos på det vi hittills gått igenom. Vikarien har facit, ni rättar ert eget när alla är klara. När du rättat svarar du på frågorna på baksidan och lämnar in till vikarien. Finns tid kvar läser du i biologiboken s 156-163 samt 44-45 och 48-49, eller räknar i matteboken!

Ekologi: vem äter vem?

På lektionen gick vi igenom de grundläggande begrepp som hänger ihop med vem som äter vem (s 162-163 i biologiboken). Dessa är: näringskedja, näringsväv, näringspyramid, producent, förstahandskonsument, andrahandskonsument, toppkonsument. Vi nämnde även några mer avancerade ord, nämligen de som handlade om olika trofnivåer. Dessa ord är överkurs och inget ni behöver kunna för E, men de finns beskrivna i boken för de som vill läsa mer.

De anteckningar vi gjorde på tavlan är:

Här finns en film om näringskedjor och näringsvävar.

Här finns en film om näringspyramider.

Vi repeterade också fotosyntesen med hjälp av dessa videos:

Avancerade ekologiska begrepp, lite överkurs.

På lektionen gick vi igenom begrepp från s. 158-161 med hjälp av en tankekarta. Vi sammanfattar sedan med egna ord.

Planera en undersökning

Vi ska planera och genomföra en undersökning där vi ska ta reda på hur olika abiotiska faktorer påverkar en växt. Vi ska arbeta med ärtor.

  Här finns uppgiften!

Här finns den fejkade labrapporten som ni arbetade med på lektionen.

Kapitel 1, Tal

Här samlar jag genomgångar som är viktiga för kapitel 1 i matteboken:

Grundläggande ekologiska begrepp

Titta på denna genomgång av de grundläggande ekologiska begreppen på s 156-157.


Svara sedan på frågan här nedanför genom att skriva en kommentar till inlägget (Du behöver inte skriva ditt namn om du inte vill). Jag kommer inte att publicera kommentarerna förrän precis innan lektionen, så ni kan inte se vad andra har skrivit förrän då.

1) Vilka biotiska faktorer hittar du i bilden?
2) Vilka abiotiska faktorer hittar du i bilden?
3) Försök ge minst ett exempel på ett samspel mellan en abiotisk faktor och en biotisk faktor.

(Källa: Lätt att Lära, www.lattattlara.se)

Ekologi och livsmiljöer

Här finns planeringen för det första momentet, Ekologi och livsmiljöer.

Här finns planeringen för terminen.

Välkomna till årskurs 7!

I den här bloggen kommer jag samla massor av material till undervisningen i Teknik, Matematik, Fysik, Kemi och Biologi. Namnet är sammansatt med de två första bokstäverna i mina ämnen: TeMaFyKeBi. Förhoppningsvis gör det att ni lättare kommer ihåg adressen!

Under fliken Resurser i överkanten kommer jag lägga upp stödmallar och annat som ni har nytta av oavsett vilket av mina ämnen ni arbetar med.

Under begreppsflikarna kommer vi att samla begreppslistor och förklaringar i de ämnen vi arbetar med. Det aktuella områdets begrepp finns också lätt åtkomligt i högerkolumnen.

Ibland på lektionerna kommer ni att få uppgifter som ni ska diskutera och sedan sammanfatta i en kommentar på ett inlägg här på bloggen.

Om jag är sjuk kommer jag lägga instruktioner till er och vikarien här på bloggen.

/Sara